En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

Manöverkrigsföring Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt för att undvika motstÄndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jÀmna ut styrkeförhÄllandena pÄ slagfÀltet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori pÄ IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militÀrstrategiska doktrinen. Undersökningen har anvÀnt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin pÄ.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid Àr lite utvÀrderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvÄrden och öppenvÄrden anvÀnds till arbete som ligger utanför den patientnÀra omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlÀgga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vÄrdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhÄllandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien Àr genomförd som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med sjÀlvskattningsformulÀr och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid.

Tidigare forskning har visat att ledare pĂ„ högre nivĂ„er har effekt pĂ„ alla nivĂ„er i organisationen, sĂ„ kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap gĂ„r till har Ă€gnats liten uppmĂ€rksamhet. Syftet med studien Ă€r att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap pĂ„verkar och fungerar i sjukvĂ„rden. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem mĂ€n, 49-60 Ă„r). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter pÄ en onkologisk vÄrdavdelning. Studien genomfördes genom icke deltagande strukturerade observationer efter ett faststÀllt kategoriseringsschema pÄ en onkologisk vÄrdavdelning pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Fjorton arbetsskift observerades, varav sju dagskift och sju kvÀllsskift. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna spenderade 33,5% av arbetstiden med direkt patientvÄrd, 44,0% med indirekt patientvÄrd samt 22,5% med andra göromÄl under samtliga observerade skift. Under dagskift spenderade sjuksköterskorna 33,0% av arbetstiden med direkt patientvÄrd, 41,5% med indirekt patientvÄrd samt 25,5% med andra göromÄl.

Det finns bestĂ€mmelser i ÅRL att börsnoterade företag skall bifoga en kassaflödesanalys i sin Ă„rsredovisning för att redovisa en likviditetsförĂ€ndring under Ă„ret. Kassaflödesanalysen upprĂ€ttas antingen genom den direkta eller indirekta metoden. De företag som följer IAS 7 uppmuntras till att tillĂ€mpa den direkta metoden, före den indirekta. Trots detta fortsĂ€tter en stor del av de svenska företagen att tillĂ€mpa den sistnĂ€mnda.  Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför svenska företag anvĂ€nder indirekt eller direkt metod vid redovisning av kassaflöden. Metod: Det Ă€r en deduktiv studie som testar teorin i praktiken, dĂ€r fyra kategorier undersöks (Tradition; Go with the flow; LĂ€mpligare info; Mindre kostsam).

Med bakgrund av flertalet försök att hjÀlpa utvecklingslÀnder mer IT stöd, sÄ syftar rapporten till att pröva hypotesen att IT, bÄde direkt och indirekt, kan pÄverka utvecklingen positivt i Peru. Direkt genom positivt pÄverkan av individers möjligheter till information och utbildning etc. Och indirekt genom att möjliggöra för ?catch up? effekten. Rapporten tillÀmpar en övervÀgande deduktiv metod för att baserat pÄ tidigare forskning genomföra en kvantitativ underökning, i form av en enkÀtundersökning lokalt i Peru.

De svenska fastighetsfondernas nÀrvaro har inte varit lÄng jÀmfört med fastighetsfonder i NederlÀnderna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa lÀnder har Sverige Àven den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgÄng Àr förknippat med lÄg risk och Àr dÀrför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som Àmnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsÀgande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsÀgande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsÀgande Àr en illikvid och resurskrÀvande investering.

Titel: Inflation: Ger kointegration bĂ€ttre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poĂ€ng Författare: Kristofer MĂ„nsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmĂ€ngd ger bĂ€ttre inflationsprognoser. Metod: Jag anvĂ€nder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmĂ€ngd (mĂ€tt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bĂ€ttre prognoser Ă€n VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och anvĂ€nder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bĂ€ttre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 Ă€r AR-modellen bĂ€st och för t+4 och t+8 Ă€r VAR-modellerna bĂ€st.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera tre olika metoder för mÀtningav energiomsÀttning hos mÀnniskokroppen med förhoppningen att kunna komma fram till en enklare metod vilket kan underlÀtta frÀmst för patienter men Àven för sjukvÄrdspersonalen. UtvÀrderingen grundas pÄ mÀtningar av BMR.Det finns flera olika metoder att mÀta energiomsÀttningen och jag har anvÀnt mig av indirekt kalorimetri (referensmetod), bioimpedansmÀtning (BIA) och Sensewear Armband. Den sistnÀmnda Àr en helt ny metod och det Àr denna metod som frÀmst har utvÀrderas gentemot de andra. MÀtningarna med alla tre metoderna utfördes vid samma tillfÀlle efter fasta för varje försöksperson (n=10)och patient (n=2). Armbandet bars i tre dygn, indirekt kalorimetri mÀttes under 30 min och BIA mÀttes vid ett tillfÀlle.

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör anvÀndas vid prognostisering av den svenska inflationen baserat pÄ kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen Àr att ge ökad förstÄelse för hur inflationen i Sverige i allmÀnhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jÀmförs dÀrefter med faktisk inflation för att utvÀrdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras frÄn undersökningen Àr att det inte Àr en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska inflationen. De metod som Àr bÀst av den indirekta och den direkta beror pÄ prognoshorisonten.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÀthat kommer till uttryck pÄ tvÄ olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur nÀthat kommer till uttryck beroende pÄ om hatet riktas direkt till en individ pÄ bloggar, respektive indirekt till en individ pÄ ett diskussionsforum. DÀrefter undersöks pÄ vilket sÀtt nÀthatets uttryck skiljer sig Ät, beroende pÄ om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte anvÀnds en kvalitativ textanalys dÀr kommentarer pÄ utvalda blogginlÀgg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrÄdar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) anvÀnds som teoretiska utgÄngspunkter vid analysen av materialet.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Ă€ndamĂ„let med fĂ„mansföretagsreglerna kan kringgĂ„s genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen lĂ€ggs fokus pĂ„ fĂ„mansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemĂ€ssiga konsekvenser som medförs i en fĂ„mansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fĂ„mansföretagsreglerna Ă€r att motverka att en delĂ€gares inkomst som hĂ€rstam-mar frĂ„n arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstĂ„ende, direkt eller indirekt, i betydande omfattning Ă€ger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rĂ€tt till utdelning, tillĂ€mpas utomstĂ„enderegeln som Ă€r en undantagsregel frĂ„n fĂ„mansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomstĂ„enderegeln har kunnat tillĂ€mpats vid ett indirekt Ă€gande.

En stor del av vardagen bestÄr av att Àta i olika sociala sammanhang dÀr val hela tiden ska göras utifrÄn hur och vad som ska Àtas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan pÄverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i Äldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad nÄgon Àter. Resultatet visade Àven att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang.